Förra säsongen var en säsong att glömma för Linköping HC. Men det fanns trots allt ett och annat positivt som hände. Åtminstone under hösten. Dan Pettersson värvades sent från allsvenskan, tog en ordinarie plats och visade direkt att han klarade av att spela i SHL.

Inte alls flashig, men stabil och gedigen med främst defensiva uppgifter.

Det var i bortamatchen mot Frölunda i våras som han fick en smäll på ena knäet, trotsade smärtorna och avslutade säsongen – men strax efter kom beskedet att det rörde sig om en allvarlig broskskada som innebar att han skulle missa stora delar av kommande säsong.

Nu skriver vi augusti och 26-åringen är mitt uppe i rehabiliteringen.

– Allt går enligt planen och jag ökar successivt belastningen. Så här långt har jag inte åkt på några bakslag, säger Dan Pettersson.

Det har till och med ryktats om att karriären skulle vara i fara, men det förnekas bestämt av honom själv.

– Nej, för fasen. Det stämmer inte alls. Då hade jag inte tränat så mycket som jag gör nu.

När kan du vara tillbaka?

– Vi har hela tiden sagt november och det hoppas jag på. Sedan om jag är i full träning då eller om jag till och med kan spela då. . . det får vi se. Allt annat är bonus. Det är viktigt att inte ha för bråttom och sätta för mycket press på sig själv.

Han hymlar inte om att det är en tuff väg tillbaka med alla timmar på motionscykel och med diverse annan sysselsättning i gymmet. Det är hans andra svåra knäskada i karriären. Förra gången pajade han korsbandet i ena knäet, men klarade sig utan operation.

– Man får hålla humöret uppe och ta det steg för steg. Det är som sagt inte första gången jag är skadad. Under tyngre stunder hjälper tvååriga dottern till mycket också. Då är det skönt att kunna kanalisera sin energi på henne, säger Dan Pettersson, som i fjol svarade för sju poäng på 47 matcher i LHC-tröjan.

Det har under sommaren blivit ett och annat rehabpass på isen, men när övriga laget tränar i Saab arena håller sig centern kvar i styrketräningslokalen. Men han rör sig förstås mycket kring de övriga och gillar känslan i omklädningsrummet.

Han säger:

– Jag måste säga att det känns som en nystart, med ny energi och en lite större nyfikenhet. Jag tror att det kan bli bra.