Jonathan Åhman

Hockeybloggen

Tankar, åsikter och noteringar från Hockeyallsvenskan.

Plant vs Schulze

Ifjol Kevin Schulze. I år heter VIK:s uttalade toppback Adam Plant. Jag tänkte jämföra spelarna lite. Utifrån det jag kan läsa mig till. Jag har, mig veterligen, inte sett Plant ta ett skridskoskär. Men låt oss ändå!

Jag tänkte att vi börjar med likheterna. För det finns ett gäng mellan dessa två.

Båda är relativt små. Schulze 178/79, Plant 178/77. Båda är leftskyttar och kommer från klassiska hockeyplatser (Minnesota och British Columbia).

Båda har genomgått ett fyraårigt collegeprogram. Schulze i Wisconsin och Plant i Denver. Ganska liknande statistik från collegeåren också. Schulze: 148 matcher, 10+36, -12. Plant: 155 matcher, 12+30, +41. Plus/minus skiljer sig kraftigt.

Schulze är två år äldre än Plant och det syns i antalet proffsmatcher de gjort. När Schulze skrev på för VIK stod han noterad för 131 matcher i ECHL och AHL medan Plant bara hunnit med 38 stycken. Det är den stora skillnaden mellan spelarna statistiskt. Plant har också, precis som nyförvärvet Peter Krieger, vunnit NCAA-mästerskapet. Det gjorde aldrig Schulze.

För att summera så skulle jag säga att Schulze, med tanke på de proffsmatcher (med bra poängskörd) han hade, gick in med ett högre ingångsvärde än Plant. Med det sagt så finns det i statistiken en del som talar för Plant, såsom plus/minus (vad det nu är värt), att han vunnit mästerskap och beskrivs som en mer allroundskicklig back än Schulze.

Liknande jämförelser på forwardssidan kommer unden veckan.

 

Må å väl!

Snabb-blogg efter Hästen

God söndagskväll. VIK har just förlorat med 3–2 borta mot Hästen, vilket i sig inte är något särskilt konstigt. Matchen följde samma mönster som de fyra föregående: jämn, kunde gått åt båda håll och där det är kvaliteten i avsluten som gjorde skillnaden.

Det leder mig in på det jag ville skriva lite om. Målen är ju skillnaden där ute och VIK ville i år vara ett spetsigare lag. Visst har säsongsinledningen inte följt planen med tanke på skadefrånvaron men skador kommer alltid.

VIK står på tre segrar (2 st övertid) och sju poäng efter fem matcher. Inte fy skam på något sätt. Det jag saknar i det offensiva spelet, alltså spelet med puck, är "urgency". Vad kallar vi det på svenska? Desperation/iver/driv. Det tar lite för lång tid, är inte särskilt distinkt.

Kollar vi på de tre senaste matcherna har VIK gjort fyra mål. Två mot Almtuna och två mot Hästen. Däremellan en nolla hemma mot Kristianstad (som genomförde en fin bortakamp). Mot Almtuna gjorde Jäger mål på straff och Kim Johansson i tre mot tre. Mot Hästen gjorde Ullman ett (fint) PP-mål och Westfält (fjärdelinaspelare) på en omställning. Snyggt skott från honom men endast ett fem mot fem-mål de senaste tre matcherna.

Sedan premiären saknas Erik Nyström, Peter Krieger, Emil Alba i målprotokollet. Wänghult, Öhman (missat två matcher pga skada) och en drös spelare till står kvar på noll mål.

Vad beror då det som jag upplever som bristande "iver" på? Det kan vara bekvämlighet, att man inte upplever sin plats som tillräckligt hotad. Det hoppas och tror jag dock inte är fallet. Det kan också vara svagt självförtroende. Spelare är ju ofta i stim åt båda håll.  Det kan också vara så att spelarens kvalitet helt enkelt inte är tillräckligt hög.

I Nyströms fall var nog petningen mot Hästen en signal från ledningen att man inte är nöjda med hans spel över 60 meter i inledningen. Enligt den officiella statistiken spelade han bara 01:21 mot Hästen.

Desto mer spelade inlånade Fredrik Lindström som loggade dryga 19 minuter. Två bra insatser från honom den här helgen och om det är genomförbart antar jag att Lindström under kommande vecka blir kvar för VIK på heltid.

 

På måndagsförmiddagen är jag på plats när VIK tränar för att få senaste nytt kring laget.

Skillnaden på VIK

Snabb-bloggar lite efter Almtuna-VIK 1-2 (sd). Inget av lagen gör någon jättematch men för VIK blev matchen närapå perfekt. En trea hade såklart dragit upp betyget ytterligare.

* Man åker hem med en seger och två poäng

* Ingen jättefysisk match/energikrävande

* Inga ytterligare skador

* Ward igång och som vinnare

* Jäger målskytt (viktigt att lämna nollan för den sortens spelare)

 

Många matcher kommer se ut ungefär sådär. Förhoppningsvis lite mer underhållande och fartfyllt men det kommer vara tight. Därför bådar det gott för VIK att det verkar som mantrat "ge oss själva chansen" har gått in djupt i huvuden hos spelarna. I stort sett alla tar jobbet varje skift.

Ifjol var VIK frikostiga med misstag vilket gjorde att man fick en tuff poängmässig start även om spelet var "bättre". Frågar du tränarna är nog poängen värt mer än läckrare anfallsspel. Kom ihåg att det dröjde till 13:e omgången (tror jag) innan VIK tog en trea ifjol.

Det finns såklart risker med det här, typ att offensiva spelare tappar tålamodet, men under en kort period tror jag de flesta köper matchplanerna och gnetar till sig poängen. Kan VIK skaffa sig en buffert, slippa jaga, och få tillbaka offensiva spelare kan det om några veckor se riktigt grannt ut.

Så långt fram tänker nog inte laget utan fokus ligger på Kristianstad hemma på fredag.

Publikfrågan och skillad back

VIK vände och vann mot Västerås i hemmapremiären. En stark insats från ett bra lag mot ett annat bra lag. Inför - trumvirvel - drygt tusen pers. Sorgligt. Ekonomin är VIK:s största fiende i kampen om allsvensk existens och man behöver inte ha Harvard-diplom för att förstå att med tusen pers på hemmamatcherna så blir det marigt. Nu förstår jag att det var strax innan lön och en måndagkväll osv men det är för lågt. VIK måste hitta sätt att locka publik till matcherna, pronto.

Annars var det en rolig match. Västerås har en del sköna lirare som William Wikman och framför allt Jerome Leduc. Av det jag såg kommer han tillhöra det absoluta toppskiktet rörande offensiva backar. Ruskigt len stundtals och fint mål.

Fem poäng till VIK efter Modo borta och Västerås hemma. Det hade vilket lag i ligan som helst tagit på förhand. Nu gäller det att förvalta starten med att ta godkänt antal poäng i kommande tre matcher: Almtuna borta, Kristianstad hemma, Hästen borta. Sex poäng där och starten måste anses vara god.

Skadeproblemen fortsätter för VIK. Henrik Malmström är alltjämt gipsad. Plant och Bordsons ljumskar spökar men Öhman och Folin bör vara aktuella till hemmamatchen mot Kristianstad på fredag. Öhman ska enligt uppgift ha en sargad axel medan Folin fick en smäll mot huvudet i matchen mot Modo.

Att VIK, när man är så kort om backar, väljer att ställa över Anton Sundin är inget gott kvitto för den unge backen som kommer få kämpa för att ta sig in i laget.

Nåväl! Ruskigt kul att det är igång!

Sjätte hjärnskakningen...

Ständigt dessa hjärnskakningar. Som förstör fina karriären och i värsta fall tillvaron för den som drabbas. En av de lenaste spelarna jag sett i VIK-tröjan är Patrick Blomberg. Till den här säsongen skrev han på för Vita Hästen efter att ha åkt ur med Timrå från SHL ifjol. Nu under försäsongen åkte centern på ännu en hjärnskakning och som alltid med den typen av skador är det svårt att ange någon konvalescenstid. Klart är i alla fall att med tanke på att det är hans sjätte (enligt obekräftade uppgifter) så kommer det såklart råda extra försiktighet innan han kommer tillbaks till spel. Om han ens gör det. En annan fin spelare, DIF:s Andreas Enqvist, fick ju pensionera sig efter upprepade smällar mot huvudet. Jag orkar inte breda ut texten kring vad som borde göras konkret för att minska antalet men klart är att det beror på farten. Hitta ett sätt att antingen dra ner farten eller dra ner kraften som blir vid kollisioner/tacklingar. Jag hoppas verkligen att Blomberg repar sig på ett bra sätt. Snart premiär, hörni. Ta hand om varann.

Förstår om VIK är oroliga

Förra säsongen kom tilltänkte stjärn-tanken Gabriel Desjardins snett in i det då han ådrog sig en ljumskskada tidigt, och han blev väl egentligen aldrig kvitt den under sin tid i klubben. Det pratades då om att han inte skött försäsongen och inte var fysiskt förberedd för att spela på den här nivån.

Den här säsongen han såväl Adam Plant som Rob Bordson (OBS! inget officiellt kommunicerat från VIK) dragit på sig ljumskador till den grad att de missar matcher och premiären är i fara. Ett olyckligt sammanträffande eller ett mönster? Problem med ljumskarna är vanligt bland hockeyspelare den här tiden på året då belastningen är ganska hög. I Bordsons fall är ett mindre bakslag också lite väntat med tanke på hans långa frånvaro från hockeyn. Det kan också vara så att VIK, med tanke på förra året, vidtar extra försiktighet med spelarna så problemen inte ska bli långvariga.

Oavsett är det självklart inte bra att de missar matcher, båda är spelare som behöver varje minut för att anpassa sig till spelet i Sverige.

VIK genrepar mot TAIF ikväll. TAIF som är bottentippade av i stort sett alla (inklusive mig), men som gått starkt på försäsongen. Ska bli kul att se vad de fått ihop i år.

I bloggen kommer Jonathan Åhman att skriva om det som sker i Hockeyallsvenskan och dess klubbar.

Bloggar

Sport

Politikerbloggar