Jonathan Åhman

Hockeybloggen

Tankar, åsikter och noteringar från Hockeyallsvenskan.

Förstår om VIK är oroliga

Förra säsongen kom tilltänkte stjärn-tanken Gabriel Desjardins snett in i det då han ådrog sig en ljumskskada tidigt, och han blev väl egentligen aldrig kvitt den under sin tid i klubben. Det pratades då om att han inte skött försäsongen och inte var fysiskt förberedd för att spela på den här nivån.

Den här säsongen han såväl Adam Plant som Rob Bordson (OBS! inget officiellt kommunicerat från VIK) dragit på sig ljumskador till den grad att de missar matcher och premiären är i fara. Ett olyckligt sammanträffande eller ett mönster? Problem med ljumskarna är vanligt bland hockeyspelare den här tiden på året då belastningen är ganska hög. I Bordsons fall är ett mindre bakslag också lite väntat med tanke på hans långa frånvaro från hockeyn. Det kan också vara så att VIK, med tanke på förra året, vidtar extra försiktighet med spelarna så problemen inte ska bli långvariga.

Oavsett är det självklart inte bra att de missar matcher, båda är spelare som behöver varje minut för att anpassa sig till spelet i Sverige.

VIK genrepar mot TAIF ikväll. TAIF som är bottentippade av i stort sett alla (inklusive mig), men som gått starkt på försäsongen. Ska bli kul att se vad de fått ihop i år.

"Nästa år kan dom odla jordgubbar här"

Kris, ja. Ett ord som strösslas runt ganska frikostigt i sportsammanhang, jag själv är också en syndare i den kategorin. Vad utgör då en kris? Och är Västerviks IK mitt uppe i en sådan?

På sista frågan: ja. Organisatoriskt och ekonomiskt. Med ett snitt runt 1000 pers/hemmamatch blöder VIK ordentligt ekonomiskt. Det är enkelt att räkna ut. Även om de räknade med ett publikbortfall kan de omöjligt ha budgeterat för ett så storskaligt ras. Fortsätter det såhär utan externa intäkter kommer det säkerligen bli svårt att betala löner osv längre fram. Vi ska inte måla fan på väggen men samtidigt inte blunda för verkligheten.

Jag ställde frågan till en bekant på läktaren under VIK-Timrå i lördags om han var orolig för publik-krisen: "Ja, nästa år kan dom odla jordgubbar här", sa han och nickade mot isen.

Sportsligt? Nja. Visst är sex raka förluster och bara en inspelad poäng under dessa matcher illa. Det är matcher och poäng som aldrig kommer åter och även om skador gjorde sitt till så vet alla inblandade att spelschemat inte tar hänsyn till sådana saker. Jobbet måste göras varje dag. Det är en svit som gör drömmen om slutspel ganska blek men det är "bara" fem poäng upp till åttondeplatsen. VIK kommer så småningom hitta rätt och börja vinna, de måste se till att göra det kontinuerligt bara. Eller bara. Det måste man om man ska klättra över streck. Det fina i kråksången för VIK:s del är att det finns mycket ishockey att plocka ut från många spelare. Känslan är att det lossnar ganska snart. Kanske redan på tisdagskvällen mot Björklöven?

Det rör sig på marknaden

En halv vända in i SHL/HA börjar styrkeförhållanden utkristallisera sig. Dels mellan lagen men också internt i lagen där spelare börjar se huruvida de kan konkurrera om den roll de önskar. Detta leder givetvis till att det rör på sig i trupperna.

Jakob Ragnarsson, tidigare i Almtuna, lämnar Rögle. Marcus Karlberg bryter sitt lån hos krisande AIK. I det sistnämnda fallet sägs sociala orsaker ligga bakom. Och mer kommer att ske. Det kommer att röra på sig på den klassiska marknaden.

Lukas Wernblom har inte fått önskad speltid i Modo och begärt en utlåning. VIK säga vara på hugget där. Samtidigt är VIK nog långt ifrån nöjda med en del spelare. Jake Randolph är inte dyr för en utlänning men ändå för dyr för att ha i en fjärdekedja. Rob Bordson är svår att kritisera då han inte spelat, precis som Adam Plant som är på gång tillbaka, även om jag inte sett den där x-faktorn i hans spel ännu.

Darren Nowick har inte heller visat något större spel förutom under korta stunder men hans förtroendekapital är stort och han har besvisat sig tidigare. Peter Krieger har visat en toppnivå som gör att jag är nyfiken på att se hur hans spel kan bli med fler matcher i bagaget.

I andra änden av spektrat, spelare som överraskat positivt, finns Alexis Binner och Marcus Westfält. Jag var lite orolig för att Erik Aterius skulle vara opolerad men det har verkligen inte varit något problem hittills.

Nåväl. Skulle det bli skarpt läge med Wernblom till VIK kommer nog en forward få lämna truppen.

Snabb-blogg efter Hästen

God söndagskväll. VIK har just förlorat med 3–2 borta mot Hästen, vilket i sig inte är något särskilt konstigt. Matchen följde samma mönster som de fyra föregående: jämn, kunde gått åt båda håll och där det är kvaliteten i avsluten som gjorde skillnaden.

Det leder mig in på det jag ville skriva lite om. Målen är ju skillnaden där ute och VIK ville i år vara ett spetsigare lag. Visst har säsongsinledningen inte följt planen med tanke på skadefrånvaron men skador kommer alltid.

VIK står på tre segrar (2 st övertid) och sju poäng efter fem matcher. Inte fy skam på något sätt. Det jag saknar i det offensiva spelet, alltså spelet med puck, är "urgency". Vad kallar vi det på svenska? Desperation/iver/driv. Det tar lite för lång tid, är inte särskilt distinkt.

Kollar vi på de tre senaste matcherna har VIK gjort fyra mål. Två mot Almtuna och två mot Hästen. Däremellan en nolla hemma mot Kristianstad (som genomförde en fin bortakamp). Mot Almtuna gjorde Jäger mål på straff och Kim Johansson i tre mot tre. Mot Hästen gjorde Ullman ett (fint) PP-mål och Westfält (fjärdelinaspelare) på en omställning. Snyggt skott från honom men endast ett fem mot fem-mål de senaste tre matcherna.

Sedan premiären saknas Erik Nyström, Peter Krieger, Emil Alba i målprotokollet. Wänghult, Öhman (missat två matcher pga skada) och en drös spelare till står kvar på noll mål.

Vad beror då det som jag upplever som bristande "iver" på? Det kan vara bekvämlighet, att man inte upplever sin plats som tillräckligt hotad. Det hoppas och tror jag dock inte är fallet. Det kan också vara svagt självförtroende. Spelare är ju ofta i stim åt båda håll.  Det kan också vara så att spelarens kvalitet helt enkelt inte är tillräckligt hög.

I Nyströms fall var nog petningen mot Hästen en signal från ledningen att man inte är nöjda med hans spel över 60 meter i inledningen. Enligt den officiella statistiken spelade han bara 01:21 mot Hästen.

Desto mer spelade inlånade Fredrik Lindström som loggade dryga 19 minuter. Två bra insatser från honom den här helgen och om det är genomförbart antar jag att Lindström under kommande vecka blir kvar för VIK på heltid.

 

På måndagsförmiddagen är jag på plats när VIK tränar för att få senaste nytt kring laget.

Skillnaden på VIK

Snabb-bloggar lite efter Almtuna-VIK 1-2 (sd). Inget av lagen gör någon jättematch men för VIK blev matchen närapå perfekt. En trea hade såklart dragit upp betyget ytterligare.

* Man åker hem med en seger och två poäng

* Ingen jättefysisk match/energikrävande

* Inga ytterligare skador

* Ward igång och som vinnare

* Jäger målskytt (viktigt att lämna nollan för den sortens spelare)

 

Många matcher kommer se ut ungefär sådär. Förhoppningsvis lite mer underhållande och fartfyllt men det kommer vara tight. Därför bådar det gott för VIK att det verkar som mantrat "ge oss själva chansen" har gått in djupt i huvuden hos spelarna. I stort sett alla tar jobbet varje skift.

Ifjol var VIK frikostiga med misstag vilket gjorde att man fick en tuff poängmässig start även om spelet var "bättre". Frågar du tränarna är nog poängen värt mer än läckrare anfallsspel. Kom ihåg att det dröjde till 13:e omgången (tror jag) innan VIK tog en trea ifjol.

Det finns såklart risker med det här, typ att offensiva spelare tappar tålamodet, men under en kort period tror jag de flesta köper matchplanerna och gnetar till sig poängen. Kan VIK skaffa sig en buffert, slippa jaga, och få tillbaka offensiva spelare kan det om några veckor se riktigt grannt ut.

Så långt fram tänker nog inte laget utan fokus ligger på Kristianstad hemma på fredag.

Publikfrågan och skillad back

VIK vände och vann mot Västerås i hemmapremiären. En stark insats från ett bra lag mot ett annat bra lag. Inför - trumvirvel - drygt tusen pers. Sorgligt. Ekonomin är VIK:s största fiende i kampen om allsvensk existens och man behöver inte ha Harvard-diplom för att förstå att med tusen pers på hemmamatcherna så blir det marigt. Nu förstår jag att det var strax innan lön och en måndagkväll osv men det är för lågt. VIK måste hitta sätt att locka publik till matcherna, pronto.

Annars var det en rolig match. Västerås har en del sköna lirare som William Wikman och framför allt Jerome Leduc. Av det jag såg kommer han tillhöra det absoluta toppskiktet rörande offensiva backar. Ruskigt len stundtals och fint mål.

Fem poäng till VIK efter Modo borta och Västerås hemma. Det hade vilket lag i ligan som helst tagit på förhand. Nu gäller det att förvalta starten med att ta godkänt antal poäng i kommande tre matcher: Almtuna borta, Kristianstad hemma, Hästen borta. Sex poäng där och starten måste anses vara god.

Skadeproblemen fortsätter för VIK. Henrik Malmström är alltjämt gipsad. Plant och Bordsons ljumskar spökar men Öhman och Folin bör vara aktuella till hemmamatchen mot Kristianstad på fredag. Öhman ska enligt uppgift ha en sargad axel medan Folin fick en smäll mot huvudet i matchen mot Modo.

Att VIK, när man är så kort om backar, väljer att ställa över Anton Sundin är inget gott kvitto för den unge backen som kommer få kämpa för att ta sig in i laget.

Nåväl! Ruskigt kul att det är igång!

I bloggen kommer Jonathan Åhman att skriva om det som sker i Hockeyallsvenskan och dess klubbar.

Bloggar

Sport

Politikerbloggar