Ledare I Migrationsverkets juliprognos finns både lovande och mindre lovande siffror. Nästa år väntas 1 000 färre asylsökande än vad myndigheten tidigare trott, men prognosen för anknytningsärenden skrivs upp med 2 000-3 000 per år. Handläggningstiderna blir kortare och Migrationsverkets arbete mer effektivt, men både förvar och migrationsdomstolar är underfinansierade.

Kontentan av prognosen blir dessvärre dyster. Ljuspunkterna finns där, men de är antingen överskuggade av andra siffror eller villkorade av ökade anslag.

För såväl Migrationsverket som kommunerna innebär färre nya asylsökande ingen minskad belastning överlag. Detta på grund av att regeringspartierna tillsammans med C och L, samt KD, såg till att rätten till anhöriginvandring även ska gälla alternativt skyddsbehövande. Kommunerna kommer därför enligt beräkningarna att ta emot 23 000 nyanlända nästa år. Det är en ökning med 3 000 personer jämfört med föregående prognos.

Både antalet asylsökande och anhöriginvandrare behöver ses i sitt sammanhang. Anledningen till att en minskning är positiv är att vi har erkänt stora problem att integrera dem som redan kommit hit. Så länge de problemen finns, samtidigt som belastningen på kommunernas välfärd ökar, är ett fortsatt stort mottagande inte positivt för någon. Det blir snarare ett brutet löfte mot dem vi först lovar att hjälpa, men sedan lämnar med små möjligheter till egen försörjning.

Sveriges del av ansvaret i asylprocessen uppfylls dock inte automatiskt bara för att antalet ansökningar minskar. Kortare handläggningstider är en positiv utveckling för alla. Men processen stoppas i andra led av att migrationsdomstolarna inte kan hantera ärenden tillräckligt snabbt. Det innebär i längden ändå ökade kostnader för Migrationsverket, eftersom människor då blir kvar i mottagarsystemet längre än nödvändigt. Domstolsverket har gjort beräkningen att de totala kostnaderna i mottagningssystemet skulle minska med 650 miljoner kronor fram till 2022, om bara domstolarna tilldelades en anslagsökning.

De positiva siffrorna från Migrationsverkets prognos hänger alltså på en skör tråd, där den viktigaste ingrediensen för att stärka den är ökade anslag. Ändå väljer justitieminister Morgan Johansson (S) att enbart framhäva det minskade antalet asylsökande och kortare handläggningstider (Expressen 29/7). På frågan om ökade anslag hänvisar ministern, i en kommentar till TT, till kommande budgetproposition.

Att belastningen i asylprocessen nu har förflyttats till förvar och domstolar kommer knappast som en överraskning. Därför är det aningen märkligt att regeringen ännu inte har täckt upp för det ökade trycket på förhand. Det skulle sänka såväl kostnader som människors lidande under väntetiden avsevärt. Men i stället för att ligga steget före hamnar regeringen konstant på efterkälken.